Fredag 29 Maj

Idag skrev jag en intervju med den bäste footbag (hackey sack) spelaren i världen, Jan Weber. Vi hade intervjun på Måndag och sen gick vi ut för att filma honom som han spelar. Det var otroligt. Jag visste inte att man kan göra så mycket med en liten säck. Nu vill jag försöka att lära det. :)

En video av Honza och sin freestyle team

Just nu vill jag inte sitta här i kontoret och skriva, Jag vill gå ut och göra nånting. Min fot är fortfarande skadade, men jag kunde åtminstone gå en kort promenad eller nånting. Det gör inte så mycket ont. Jag kunde köpa en footbag och börja att lära mig de grundläggande drag.

Jag måste hitta mer svenska vänner. Erik har inte tillräckligt med tid för att hjälpa mig med svenska. Peterz har tid, men han pratar inte så bra som Erik och han vill inte prata långsamt med mig. Jag vet att Erik vill hjälpa, men han är för upptagen. Mitt mål är fortfarande att prata svenska så bra så att Erik kan prata med mig utan att behöva att prata långsamt eller använda enkla ord. Jag klarar det. Men jag behöver hjälp och träning. Erik eller Peterz kanske kan introducera mig till några nya vänner.

Torsdag 28 Maj

Jag sov ganska bra. Jag somnade vid ungefär klockan nio och vaknade upp vid halv sex.

Höjdpunkterna av min dag igår är:

Jag sov kanske två timmar på bussen. Jag anlände i Wien vid halv fem och promenerade genom staden. Det tog ungefär tre timmar och det var svårt. Allt var betong och det fanns inga bänkar. Jag gick hela vägen utan en paus.

På väg gick jag genom en stor park. Det var egentligen en skog. Det var tidigt på morgonen och jag var ensam där. Jag såg en hjort. Det var fint.

Jag mötte en man från Australien i ambassad. Han också bor i Prag och ansökte om sin visum. Vi chattade lite. Han verkade snäll. Jag gav honom mitt nummer och vi kommer att träffas i Prag.

Jag promenerade inte tillbacka till busstationen. Mina fötter gjorde för mycket ont. Jag åkte med tunnelbana.

På bussen tog jag av mig skorna (ingen satt bredvid mig) och sov lite. Jag hade planerat att köpa vatten på bussen, men de hade ingen, så jag var väldigt törstig. Hela dagen drack jag bara en flaska vatten. När bussen anlände i Prag satta jag mina skor på och insåg att mina fötter var svullna. Mycket svullna. Det var svårt att sätta skorna på. Det var väldigt smärtsam att gå hem.

Hemma drack jag mycket vatten, åt nånting, och gick till sängs. 

Just nu är mina fötter fortfarande svullna och de gör ont. Jag kommer aldrig att promenera genom Wien igen. Det var fruktansvärt. Näste gång ska jag ta tunnelbanan.

Onsdag 27 Maj

Jag är tillbaka från Wien. Jag är för trött för att skriva mycket. Det gick ganska bra och jag är glad att det är allt gjort. Imorgon ska jag skriver mer. Ikväll går jag tidigt till sängs!

Tisdag 26 Maj

Ikväll måste jag åka till Wien för att göra min intervju för mitt visum. Jag kommer att åka över natten med buss. Jag ser inte fram emot det. Den avgår mitten i natten och anländer i Wien vid halv fem. Sen måste jag gå genom staden, göra intervjun, gå tillbaka till busstationen, och åka tillbaka till Prag. Det kommer att vara tio timmar på en buss. Jag skulle åka med tåg, men lokförarna i Österrike är i strejk. Jag kommer att anlända i Prag vid halv sju. Det är en lång dag.

Jag har skrivit färdigt utvärderingarna. Det är bra att ha det färdigt.

Jag hade en bra konversation igår kväll med Peterz. När jag köper kontrollerna ska vi spela videospel tillsammans, kanske på helgen. Jag vill också spela med Erik, men jag gissar att han kommer inte att ha tid snart. Vi får se. Jag hoppas att han vilade och att han känner sig bättre.

Måndag 25 Maj

Jag känner mig bättre imorse. Igår kväll tittade jag på Where the Wild Things Are. Det är en EPIC film och väldigt emotionell. Jag kände varje känsla som jag behövde att känna. Jag grät, skrek, och kämpade imaginära motståndare. Jag hade min katharsis. Jag är väldigt anpasslig. Livet går vidare.

Efter denna vecka kommer allt att vara lättare. Jag bara måste överleva ett par dagar till.

En del av det som Erik sa igår var mycket smärtsamt. Men jag är glad att han sa det ärligt. Det är viktigt för mig. Jag vet att jag kan lita på honom. Jag hoppas att han kommer alltid att vara så ärligt, och jag tror att han kommer.

Men jag tror också att han har fel om ett par saker. Han tycker att jag inte skulle vara en bra mamma, men jag vet att jag kan vara en jätte bra mamma. Han tycker att ingen 'normal' person skulle vilja ha mig, men det spelar ingen roll. Jag vill inte ha en normal person. Han tror, som en tonåring, att kärlek faller från himlen som trolleri, men jag vet att äkta kärlek kommer långsamt. Och han tror att jag är inte nöjd med mig själv, men det stämmer inte alls. Jag älskar hur jag är, mina styrkor och även mina svagheter. Jag är en jätte bra person. Jag är ärlig, vänlig, snäll, omtänksam, förstående, smart, kreativ, begåvad, trofast, rolig, kul, tålmodig, och full av kärlek. Jag har mina problem, och jag jobbar på dem. Någon som kunde se mina styrkor utan att döma mig av mitt utseende eller mina svagheter skulle vara mycket lycklig, för de skulle förtjäna all min kärlek, och jag har så mycket att ge.

Och jag tycker inte att det är så dåligt att inte kunna ha mina egna barn. Det finns så många barn i världen som har ingen familj. Om jag adoptera ett barn, så hjälper jag någon: en hjälplös barn som behöver en mamma. Det är den största gåvan att någon kan ge. Om jag har mine egna barn, så hjälper det inte världen. Det skulle vara bra bara för min familj, men det gör världen inte bättre. Det är faktiskt själviskt. Och jag förstår varför människor vill göra det, men jag föredra att göra det som gör världen bättre. Även om jag kunde ha mina egna barn, så skulle jag adoptera. Jag har tillräckligt med kärlek för att älska ett barn även om det inte har min DNA.

Denna är min låt imorse:
What I Have to Offer

What I have to offer, well there's a lot
Now I'm a modest man, but look at all I got
Through all the wear and tear I look okay
I got good manners and I make a good pay
And you know that I'm all full of love for you

What I have to offer, well there's so much
A caring nature and a tender touch
I got a pleasing disposition
And I don't care about football or fishing
And you know that I'm all full of love for you

What I have to offer, well check it out
I've learned some things and I know what it's about
I'm quite discerning and I'm pretty smart
And it takes an awful lot to win my heart
But you know that I'm so full of love for you

Söndag 24 Maj

Erik såg att jag var ledsen idag, men han förstod inte varför. Livet är absurt.

Oroa dig inte. Jag kommer att vara helt bra.

Erik frågade om 'Innan himlen faller ner,' om vad jag ser för mening i den. Jag tycker att det händlar om hur ingenting i livet är viktigt utam för det som man delar med någon. Huvudkaraktären i 'Into the Wild' inser det vid slutet av historien. Man kan säger att vad är viktigt i livet kommer inifrån, men det stämmer inte fullständigt. De viktigaste sakerna händlar om andra människor.

Det räcker idag. Jag måste skriver utvärderingarna.

Jag lyssnar på denna låt ikväll:
Hey Man (Now You're Really Living)

Text:
Do you know what it's like to fall on the floor
Cry your guts out till you got no more?
Hey man, now you're really living

Have you ever made love to a beautiful girl
Made you feel like it's not such a bad world?
Hey man, now you're really living

Now you're really giving everything
And you're really getting all you gave
Now you're really living what this life is all about

Well I just saw the sun rise over the hill
Never used to give me much of a thrill
But hey man, now I'm really living

Do you know what it's like to care too much
'Bout someone that you're never gonna get to touch?
Hey man, now you're really living

Have you ever sat down on the fresh cut grass
And thought about the moment and when it will pass?
Hey man, now you're really living...

Lördag 23 Maj

Jag pratade med Erik lite om depression idag. Jag försökte att förklara hur det känner och varför det är så svårt att bekämpa, men jag tror inte att han förstår. På väg hem tänkte jag om det. Att försöka att göra normala saker när du är deprimerad är så:

Föreställa dig att du måste lyfta en vikt. Vikten väger 25 kg. Det är ganska tung, men inte för mycket. Du klarar det. Så någon ger dig vikten och du försöker att lyfta den, men du ser att vikten verkligen väger inte 25 kg, men 150 kg! Du säger, vänta, det är för tung! Men alla säger att det är bara 25 kg. Du lyfter 25 kg varje dag. Du klarar det.

Är de galna? Kan de inte se att det är 150 kg? Men alla säger att det är faktiskt 25 kg. Någon även lyfter det och det verkar inte svårt. Bara du ser att det är 150 kg. Du försöker att lyfta det, men det är för tung. Du klarar inte det.

Men du måste. Ingen förstår varför det är så svårt. Dina vänner säger att du är lat. Någon säger att du inte försöker tillräckligt. Någon annan säger att du gör ursäkter så att du inte måste göra det. Många tror att du bara ljuger. Ingen tror att det är faktiskt tyngre för dig.

Men det är tyngre för dig. Du vet inte varför. Det är helt enkelt så. Och du kan inte göra det lättare. Det är 150 kg.

Men alla väntar på dig. Du sa att du skulle lyfta det, så du måste lyfta det. Du ger inte upp.

Det tar en lång tid. Det är inte så lätt. Du måste göra en plan. Du kanske behöver verktyg, ett blocksystem eller nånting sådant. Du vill fråga efter hjälp, men det är inte så lätt heller. Ingen ser att det är 150 kg för dig. Om du säger, hjälpa mig snälla, så kommer ingen att förstå. De kommer att fråga varför du vill ha hjälp. Och du har ingen svar. Du själv vet inte varför. (Det är den värsta delen: det finns ingen anledning! Om det fanns en anledning så skulle du kunna ta itu med det, men det finns ingen.) Det är möjligt att någon kommer att förstå, men inte de flesta. Om de även tror dig, kommer de flesta att säga att du borde göra vikten lättare. Men du vet inte hur, eller om det är även möjligt, och de har inga förslag. Bara att det är ditt problem och du måste ha svaret inom dig själv.

Så på något sätt klarar du det, för du är stark. Du lyfter vikten. Det är kanske det svåraraste du någonsin gjorde, men du klarar det. Ingen säger att de är stolt över dig, eller att du gjorde det bra, eller att de är imponerad. Bara: ja, äntligen. Det var inte så svårt. Nästa gång göra det snabbare, och göra inte så många ursäkter.

Bara du vet hur stark du är. Och det händer igen och igen. Ibland är vikten 50 kg, ibland 100, ibland 200. Du kanske kommer aldrig att räkna ut varför det händer, aldrig hitta ett sätt att göra vikten lättare, men du hitta sätt att förbereda dig för det. Du förberedar planer. Du gör dig starkare så att 150 kg är inte så tung. Du försöker att ha ett blocksystem med dig alltid. Du hittar en vän som förstår, kanske som har samma problem, som kan hjälpa när du behöver det. Du vet att du är stark, men du vet också att det förmodligen kommer aldrig att vara lättare. Det är inte rättvist, men livet är inte rättvist, och du kan bara ta itu med problem som du har och vara glad att det inte är även svårare.

Jag hoppas att det hjälper dig att förstå åtminstone lite.

Fy fan, det var svårt att skriva. Just nu måste jag lyfta min vikt (skriva mina utvärderingar), kela med katten, och vila. Jag mår ganska bra. Jag är glad att jag fick se Erik idag. Men jag är väldigt trött nu.

Fredag 22 Maj

Tio minuter till på jobbet och sen går jag till banken för att skriva ut mitt kontoutdrag. Efter det vet jag inte vad jag ska göra. Jag skulle vilja se vänner, men jag vet inte vad de gör. Erik vill kanske vila, och Peterz och Eva jobbar. Jag kanske ska köpa spelkontroller och prova dem. Om jag kommer att ha tillräckligt med energi ska jag gå till Andys Tchaiovna. Andy kommer att vara där, och jag hoppas att Lennie och andra vänner kommer också.

I alla fall ska jag städa lite ikväll. Jag börjar att njuta av det. Och jag ska laga mat, även om det är bara för mig själv.

Jag saknar att läsa blogginläggen med Erik och rätta dem. Jag hoppas att jag skriva inte för många fel.

Torsdag 21 Maj

Det är nästan helgen! En dag till på jobbet och sen kan jag vila. Nästa vecka kommer att vara lång och svår. Helgen måste vara kul.

Jag städade min lägenhet lite imorse. Det finns mer att göra men det är okej. Jag kommer att göra det snart. Efter min mammas hus klarar jag inte av leva i en stökig lägenhet.

Onsdag 20 Maj

Idag var en lång dag. På jobbet hade vi en tre timmars möte. Tre timmar! I slutet kunde jag knappt förstå engelska. :)

Efter jobbet gick jag en promenad. Jag åkte med spårvagn till Vaclavske Namesti och sen promenerade jag hem genom Staromestske Namesti och Letna park. Det var fint. Det regnar, men det är inte kallt.

Jag har hittat ett spel som jag kan spelar med Erik. Det heter Magicka. Det är roligt och kul. Dialogen är på... Tja, det låter lite lik svenska men det är faktiskt svensk rotvälska. Den roligaste del av spelet är att vänner måste spela co-op, men de kan skada varandra. Vi måste prova det en dag - när Erik äntligen är frisk.

Det finns en bra videoserie av Magicka här: https://www.youtube.com/watch?v=wZHhwUK8aj8

Tisdag 19 Maj

Jag jobbade idag. Det var väldigt bra. Barnen fokuserade och vi hade bra lektioner.

Jag börjar att skriva utvärderingar. Och jag måste skriva fem kapitel till för boken om Amerika. Jag har mycket jobb.

Imorse hittade jag mer foton av mig när jag var yngre. Jag såg ut som en pojke, men jag tycker att jag var söt. :)

Måndag 18 Maj

Idag mindes jag varför jag gör inte så mycket på helgen. Jag hade en jätte bra helg, men jag gjorde för mycket. Jag hade inte tillräckligt med tyst. Idag gjorde mina öron ont hela dagen. Jag kunde inte koncentrera. Vi hade en möte och jag kunde inte även höra vad mina medarbetare sa.

Ibland övertygar mig mina vänner att jag kan göra mycket som jag faktiskt inte kan. Jag försöker och sen har jag stora problem. Några läxor måste läras många gånger.

Jag är lite arg idag för jag har inte betalats än. Det har varit redan mer än två veckor. Jag frågar varje dag och min chef säger att det kommer 'snart'. Jag har nästan inga pengar.

Jag får inte tänker på det just nu. Jag hoppas att det kommer imorgon. Idag har jag mycket att göra. Jag måste städa min lägenhet. Det går långsamt. Och jag måste köpa avkalkningsmedel. Jag köpte rengöringsmedlet som Erik rekommenderade och det fungerade inte alls. Jag behöver nånting specifikt mot kalkavlagringar.

Meep är väldigt glad idag. Han är en sådan nallebjörn.

Imorgon kommer jag att få se Andrea och Erik och alla barnen. Jag ser fram emot dem.

Söndag 17 Maj

Idag var en lång dag, men bra. Jag drack alldeles för mycket igår och jag var bakfull, men jag gick med Andrea och hennes familj till IQlandia i Liberec. Det är ett interaktivt vetenskapsmuseum. Det var jätte kul.

På bussen pratade jag med Andrea om barnen, jobb, och liv. Det var fint att se henne och hennes man och barn. Andrea är en jätte bra person och jag är glad att hon har en sådan fin familj.

Vädret är vackert, men det kommer att bli kallare snart. Synd att Erik är sjuk just nu. Det vore fint att gå till parken eller nåt sånt. Jag hoppas att han tar hand om sig själv och blir äntligen frisk.

Lördag 16 Maj (Kväll)

Jag har druckit för mycket öl med mina vänner. Jag förmodligen borde inte skriva just nu, men ibland är det intressant att läsa mina fulla tankar senare, när jag är nykter. Jag hoppas att det kommer inte att vara för pinsamt.

Jag gick till parken med Peterz och Eva. Det var inte så bra. Vi drack öl och pratade mycket och de blev arg på mig. Jag förstår inte varför. Allt som jag sa var helt logiskt. Jag sa inte något dåligt om någon. Men de (särskilt Eva) var plötsligt arg på mig. Jag har aldrig såg Eva så arg. Jag sa att jag inte förstod varför hon var arg, och hon blev även argare!!!

Men jag försökte att prata om nånting som var viktigt för mig, och de skrattade åt mig. De hånade mig. Det gjorde ont och jag blev lite arg, men de sa att jag får inte bli arg över det, för det var inte viktigt. Jag sa att det var inte rättvist - om jag säger min åsikt, hövligt och logiskt, så kommer de att vara arg. Men om de skrattar åt mig, om nånting som är väldigt personligt och känsligt för mig, är det helt okej. Mina åsikter är mindre värdefulla än deras. Varför?

Jag känner mig som jag inte förstår människor, och som ingen förstår mig. Det är inte vettigt.

Ach jo. Jag vill sova. Imorgon kommer att vara bättre. Jag ska gå till IQlandia med Andrea och hennes familj.

Lördag 16 Maj

Igår var jag hos Erik. Han har en liten, men fin, lägenhet. Jag är glad att han bjöd mig. Jag har saknat honom. Men han är riktigt sjuk, så jag måste sakna honom lite längre.

Vi pratade nästan helt på engelska. Jag ville prata svenska, men det är svårt att prata svenska med Erik! Han säger alltid: -Okej, så prata. Och sen väntar han. Även på engelska kan jag inte tänka bums på något att säga. Och sen, om vi äntligen prata på svenska och det finns nånting som jag inte kan säga på svenska, så jag säger det på engelska... sen pratar han också på engelska. Det skulle vara bättre om han pratade fortfarande på svenska. Om jag hör svenska är det lättare för mig att prata svenska. Jag måste höra det. Om jag hör engelska, så tänker jag på engelska. Om jag hör tjeckiska, så tänker och pratar jag lätt på tjeckiska. Och om jag hör svenska, så kan jag prata svenska. Han vill att jag bara pratar utan att höra, och det går inte för mig.

Nästa gång ska jag be honom att prata på svenska även om jag prata på engelska. Så kommer det att bli lättare att prata på svenska.

Jag gick en kort promenad med Erik. Det var så fint att jag ville promenera hem. Jag gick till Narodni Divadlo, sen till Mustek (där jag köpte en smazeny syr till middag), sen till Letna park, och sen hem. Det tog ungefär två timmar och det var fint.

På kvällen pratade jag med Peterz på nätet. Vi ska gå till parken idag. Vi vill prata lite svenska, men vi kan inte för mycket, för vår vän Eva kommer också att vara där, och hon talar inte svenska, bara tjeckiska, engelska, och spanska. Peterz tycker att det inte är rättvist att prata svenska om hon är där, och han har rätt.

Fredag 15 Maj

Jag kommer äntligen att se Erik idag! Jag ser mycket mycket fram emot det, även om han är lite sjuk med 'man flu'. Det betyder att han gjorde sig sjuk för han jobbar för mycket och ta inte hand om sig själv, och sen vilar inte han så att han blir sjukare, och sen gnäller han att det är så fruktansvärt. Han tycker att det är viktigt att inte slösa tid, men bara på kort sikt. På lång sikt slösar han mycket tid, men av någon anledning är det okej. Han är inte logisk.

Torsdag 14 Maj

Jag är i skolan! Jag redan förberedde min lektion. Idag har jag bara jordekorrarna. Arktiska hararna är på en studieresa i Tabor. Andrea och Erik är där också. Jag saknar dem!

Igår kväll hämtade jag min katt. Han är mycket arg på mig. Han kissade på mig i taxi och jag var tvungen att betala 500 kc extra. Han också fräser på mig. Jag kan inte krama honom. Det kommer att ta en stund. Jag förstår varför han är arg.

Jag är lite nervös. Jag kommer att vara ensam med barnen. Men jag ser fram emot att se dem.

Onsdag 13 Maj

Idag gick jag till handelskontoren för att ansöka om ett nytt verksamhetstillstånd. Som alltid saknades ett dokument. Jag måste gå igen på Måndag.

Men idag är en bra dag. Jag vaknade upp vid halv sex och hade ingen jet lag! Det var så fint att öppna mina ögon och se att jag var hemma. Vädret är vackert. Jag har lite allergier (mestadels mot syrener), men det är inte så dåligt. Jag börjar att städa min lägenhet.

På några timmar kommer jag att få min katt. Jag kanske ska gå till A-Maze-In Tchaiovna först. Vi får se. Jag borde också jobba lite. Och jag måste fortfarande städa mycket.

Tisdag 12 Maj

Jag är HEMMA!!!! Min resa var inte bra, men det spelar ingen roll för jag är HEMMA!!!!

Jag har inte sovit alls. Jag har redan varit vaken 31 timmar. Jag är lite galen. Detta är overkligt. Är jag verkligen här? Jag förvänta att jag kommer att vakna upp och vara hos min mamma igen.

Men det kommer inte att hända för jag är HEMMAAAAAAA!!!

Och jag är glad. Jag bara hoppas att jag kommer att få se Erik snart!

Måndag 11 Maj

Min syster fick sin bebis imorse! Min mamma är i sjukhuset med henne. På några timmar åka jag till flygplatsen. Vi kommer att stanna på sjukhuset på väg så att jag kan se bebisen. Hon heter Annika. :)

Söndag 10 Maj

Idag är min sista dag i Amerika. Imorgon kommer jag att flyga till Prag - men jag kommer att vara där på Tisdag. Jag ser mycket fram emot att se alla. Jag hoppas att jag kommer at sova på flygplanet.

Lördag 9 Maj

Igår var en lång dag. Jag är fortfarande trött. Imorse gick jag till sjukhuset för att få ny medicin för min eksem. Men jag var tvungen att vänta i sjukhuset under fyra timmar medan min mamma gick till ett arbetsmöte. Efter det kom min pappa och hans flickvän och vi gick till en restaurang till lunch (men det var egentligen middag). Han förde sin hund. :)

Ikväll måste jag avsluta att organisera mina gamla saker. Jag skulle vilja somna, men det måsta vänta. Det finns inte tillräckligt med tid!

Fredag 8 Maj

Jag är fortfarande arg på min mamma. Det räcker inte att säga: - Nej, jag kommer inte att hämta dig för jag vill inte. Hon måsta göra mer och mer ursäkter.

Min flyg är försenad. Jag kommer att anlända i Boston vid halv åtta. Om hon hämtade mig, så skulle jag vara hos henne i halv nio. Men tågen körs inte ofta vid denna timme, så det kommer att vara nästan klockan tio. Och varför?

-Bensin är för dyr.
-Jag ska ge dig pengar.
-Jag måste jobba hela dagen.
-På fredagar jobbar du bara till klockan två.
-Det finns för mycket rush hour trafik.
-Det kommer inte att vara rush hour.
-Tåget är snabbare än åka med bil.
-Men jag måste vänta över en timme på tåget.
-Jag är rädd att jag kommer att gå vilse.
-Din telefon har GPS.
-GPS funkar inte alltid.
-Du har varit i Boston många gånger.
-De kan ändra vägarna...

När allt kommer omkring är jag glad att hon kommer inte att hämta mig. Jag vill inte vara i hennes bil med henne under en hela timme.

Jag redan saknar mina systerdöttrar. Men jag ser fram emot att äntligen åka hem, att se mina barn, att se Erik och Andrea och alla mina vänner. Att vara hemma.

Torsdag 7 Maj (Kväll)

Jag är arg på min mamma. Jag vill inte gå till hennes hus. Det kommer att vara bara ett par dagar...

Jag flyger till Boston imorgon istället för Providence, för det var billigare. Det är en timme med bil från min mammas hus. Men hon kommer inte att hämta mig. Jag måste resa med tåg till Providence, och sen med bil med min mamma. Det ta nästan tre timmar i stället för en timme.

Det är inte ett sådant stort problem att resa med tåg, men jag är arg för hon sa det på ett obehaglig sätt. Hon sa i princip att hon redan gör för mycket för mig, att jag är självisk, att ingen tänker aldrig på henne, och så vidare... Det lät som 'Hur vågar du frågar mig att göra nånting för dig?'

När jag är hemma i Prag kommer jag att skriva henne en lång email. Det är dags att säga allt som jag har inte sagt.

Torsdag 7 Maj

Idag är min sista dag hos min syster. Jag kommer att sakna mina systerdöttrar så så mycket. Men jag är också riktigt trött och jag ser fram emot att sova.

Helgen kommer att vara lite hektisk. Jag har så mycket att göra i två dagar. Jag är nervös att äntligen gå hem till Prag. Jag är alltid nervös om jag måste resa, särskilt om något viktigt förändras i mitt liv. Men jag ser mycket fram emot att vara hemma.

Onsdag 6 Maj

Idag gick vi till sjukhuset för att besöka min systers man. Det tog hela dagen. Jag gick inte in i sjukhuset. Jag stannade i bilen med Clara. Hon är för ung för att gå i. Min syster ville inte att hon kommer att vara sjuk från människorna där.

Jemma gjorde ett kort för sin pappa. Det var enormt - större än Jemma!

Jemma säger: Min hund Shombay såg en räv. Den var utanför. Vart gick den? Den gick hem med sina bebisar och chips till middag.

Tisdag 05 Maj

Så min systers man är i sjukhuset och han kommer att vara där åtminstone ett par dagar. Han är SÅ sjuk. Min syster är fruktansvärt stressad. Hon sova och äter inte mycket. Imorse grät hon.

Jag borde flyga till Rhode Island idag, men jag kan inte lämna henne nu. Så vi köpte nya flygbiljetter. Jag ska stanna tills Fredag och hjälpa med barnen.

Måndag 4 Maj (Kväll)

Min syster är fortfarande i sjukhuset med sin man. Jag har en skräckhistoria att berätta om sjukvård för veteraner. De har varit i sjukhuset redan sju timmar, men han kan inte läggas in. De måste vänte tills försäkringsbolaget för veteraner (VA) godkänner sjukhuset, för det är inte en veteraner sjukhus.

De väntar och väntar och väntar, men VA vill inte ta ett beslut. Det är redan 21.30 och de kanske kommer inte att bestämma idag. Alternativen är: 1- vänta, kanske hela natten; 2- få en ambulans till VA sjukhuset (det kan ta många timmar); 3- lämnar sjukhuset och gå till ett annat sjukhus (det skulle ta åtminstone ett par timmar och han är så sjuk att han vill inte flytta).

Han är för sjuk för att komma hem. Och imorgon kommer jag att gå tillbaka till hos min mamma. Jag vet inte vad de kommer att göra när jag är inte här för att hjälpa med barnen. Jag önskar att jag kunde hjälpa mer.

Jemma sova, men Clara vill inte somna. Hon vill ha sin mamma.

Måndag 4 Maj

Idag gick vi till biblioteket. Det var första gången att Jemma var där. Hon kunde inte tro att det finns så många böcker i världen.

Min systers man är fortfarande fruktansvärt sjuk. Han har dubbelsidig lunginflammation och han har också problem i magen. Min syster förar honom till sjukhuset igen just nu. Jag är här med mina systerdöttrar. Hans mamma kommer igen för att hjälpa med bebisen.

Jag hoppas att han kommer att vara frisk snart. Jag kommer att flyga tillbaka till hos min mamma imorgon.

Söndag 3 Maj

Jag fick säga hallå till Eriks mamma idag. Det var kort, men jag var glad att äntligen möta henne. Jag hoppas att vi kan prata längre nästa gång, och att min svenska kommer att vara bättre då.

Min systerdotter vaknade mig imorse. Hon hade sin pyjamas i handen och sa: - Var försiktig! Det är fullt av bajs! Det tog tjugo minuter för att städa hennes pyjamas, hennes kropp, badrummet, och golvet i hela huset.

Det är bra att hon är så söt!

Lördag 2 Maj

Igår gick min syster till sjukhus med sin man. Han var fruktansvärt sjuk. Jag var ensam med mina systerdöttrar. Det är inget problem att vara med Jemma, som är tre år gammal, men jag vet inte hur man ta hand om en bebis, så min systers mans föräldrar var tvungna att komma att hjälpa med henne. Jag tog hand om Jemma. Jag badade henne, lagade middag till henne, och sätta henne till sängs med en bok och en kyss. Det var så fint.

Jag sov inte mycket, men min syster sov även mindre, så jag vacknade upp tidigt för att spela med Jemma så att min syster kunde sova lite mer.

Jemma säger HELLO!!! :D Och hon pruttar. Hon pruttar mycket.

Jag behöver inte att göra pushups här! Hela min kropp gör ont från leka.

Fredag 1 Maj

Idag leker jag hela dagen med min systerdotter. Hon är jätte söt. Det finns ett par bilder av oss på Facebook.

Imorse tittade vi på Krtek och Pippi Långstrump tillsammans. Hon gillade det även om det är inte på engelska. Just nu går vi till parken. Hej då!

Torsdag 30 April

Jag är i flygplatsen. Det finns gratis wifi här. Jag väntar på min flyg till Indiana.

Det finns en Dunkin Donuts här också. Jag hade inte haft en donut i många år, så jag hade en blåbär donut till frukost. Den var smaskig!

Wifi fungerar inte så bra här. Jag tänker läsa istället.

Onsdag 29 April

Erik lärde mig ett par användbara ord på svenska igår. Jag kommer inte att skriva dem här, men jag ser fram emot när vi spelar videospel och jag får höra som han säger svärord (när jag spöa honom).

Imorgon kommer jag att flyga till Indiana för att besöka min syster och hennes döttrar. Hurra!

Jag har märkt att några ord på svenska är lika. Till exempel, gift (poison) och gift (married). Det är mycket intressant. :)

Jag gjorde en misstag igår. Jag trodde att mitt rekord var i den bästa två procent. Jag kontrollerade det idag. Det var i den bästa 0,8%. I världen.

Det känns ganska bra. :D

Tisdag 28 April

Jag har ett nytt rekord på One Finger Death Punch: 3589! Jag spelade 36 minuter. Och jag spelade in det! Videon är här:
https://www.youtube.com/watch?v=tgWY6F0sWkw

Om jag tittar på denna video kan jag inte tro hur snabbt jag spelar. Det är otroligt.

Min morfar kommer just nu och vi ska gå på frukost. Sen måste jag jobba.

Måndag 27 April

Jag hade en fina konversation med Erik idag. Jag var glad att han ringde så tidigt. Jag behövde pausen från mitt jobb. Det var fint att se att han har lite energi och han är på gott humör.

Hans mamma kommer att besöka honom på helgen. Jag hoppas att jag får möte henne. Jag ser fram emot det.

Jag jobbade mycket idag. Förra veckan åstadkommit jag väldigt lite. Jag var tvungen att kompensera för det.

Söndag 26 April

Just nu skriver jag ett kapitel i min bok om Amerika. Men det är fruktansvärt tråkigt, så jag tar en paus för att skriva detta blogginlägg.

Hela min kropp gör ont idag. Igår gjorde jag mycket jobb utom hus. Jag krattade löven under fyra timmar. Jag gjorde också sextio situps och slog på boxningssäcken. Det kändes bra. Idag ska jag jobba mer, även om det kommer att göra ont.

Jag spelade One Finger Death Punch igår också. (Och igen idag.) Det är kanske mitt favoritdatorspel. Jag skulle vilja se hur bra Erik kan vara på detta spel. Mitt rekord är 2757. Här fins det en video av någon som har 5514: https://www.youtube.com/watch?v=kaj3ZGtyL6g

Detta spel är bra för det är kul, men det också tränar reaktionstid och fokus. Jag älskar detta spel. När jag spelar det, känner jag mig motiverad. Det ger mig energi.

Lördag 25 April

Min mamma klagar igen. Det är för kallt, livet är inte rättvist, och så vidare. Men hon lämnar huset om en stund och hon kommer inte att komma hem förrän klockan åtta, så jag kommer att ha lite lugn.

Igår kväll gick jag till Wrights igen med min pappa och hans flickvän. Mike kom inte. Men min pappa tog med sig sin hund med honom! Hunden är en dvärgschnauzer. Min pappa säger om och om igen att han är den bästa valpen i hela världen. Hunden satt i mitt knä på vägen hem. Efter middagen gick vi ut för att äta glass trotts att det var kallt.

Imorse spelade jag One Finger Death Punch och jag satte ett nytt personligt rekord! Jag har också redan gjort trettio situps. Igår gjorde jag åttio situps, femton pushups, och slog på boxningssäcken lite.

Idag ska jag jobba på tomten. Det kommer att vara fjorton grader och soligt. Det perfekta vädret för att jobba utom hus!

Fredag 24 April

Igår kväll tittade jag på fyra avsnitt av Friends. Min mamma såg det och frågade mig varför jag skulle titta på dem. Jag förklarade för henne att Erik älskar denna serien, och att jag ville se hur den är. Hon sa att hon vill vara där när jag säger till Erik vad jag tycker om den.

Jag fick goda nyheter om mitt visum idag. Det kommer att ordna sig. Jag oroar mig inte längre. :)

Nästa Torsdag kommer jag att flyga till Indiana för att besöka min syster och hennes döttrar. Jag ser verkligen fram emot det.

Torsdag 23 April

Idag ska jag gå på lunch med en vän från gymnasiet. Han var min fysiklärare. Vi blev goda vänner, men vi tappade kontakten.

Imorgon ska jag gå till Wrights igen, denna gång med Mike, min pappa, och hans flickvän. Det skulle vara bättre utan min pappas flickvän, men åtminstone kommer Mike att vara där.

Jag är ganska stressad idag. Igår kväll upptäckte jag att min nya visumansökan inte kommer att vara so lått. Jag är nervös nu. Jag sov inte so bra. Jag skulle göra absolut vad som helst för att bo i Prag utan att vara rädd för att jag kommer att behöva lämna landet. Prag är mitt hem.

Men Andrea skickade ett foto av mina barn (och Erik) imorse, och det fick mig att le. Jag ser fram emot se dem om ett par veckor.

Onsdag 22 April

Igår shoppade jag med Mike och Emily. Först gick vi till en restaurang för att äta lunch. Jag äter så ofta på restauranger! Det är konstigt. I Prag äter jag nästan aldrig på restauranger.

Det var kul med Mike och Emily, men i slutet av dagen gjorde min fot fruktansvärt ont. Jag har fortfarande inte gått till doktorn. Idag borde min mamma få hennes bil tillbaka, och sen ska vi gå äntligen till doktorn. Jag hoppas att de kan hjälpa mig.

Jag fick ett mail från Andrea imorse. Jag ska förbereda vår nästa 'quest' efter att jag har skrivit detta blogginlägg. Hon säger att hon kramade Erik från mig igår och han blev ljusröd. Hon säger också att han var mycket glad igår. Det gör mig glad också. :)

Tisdag 21 April

Igår gjorde jag ett hundra situps - fyrtio, sen trettio, sen trettio igen. Jag hängde också upp boxningssäcken och slog den lite grann. Jag har inga boxningshandskar eller boxlinda, så jag måste göra mina händer, och särskilt mina knogar, starkare. Jag har gjort det innan. Det behöver bara tid, och jag måste träna det lite grann många gånger per dag. Det gör ont, men det är bra ont. Jag gillar det.

Vädret är vackert idag, soligt och redan fjorton grader vid kvart i tio. Det kanske kommer att bli tjugo grader på eftermiddagen. Jag hoppas att jag ska shoppa med Mike idag. På lördag sa han att vi skulle gå på Måndag, men igår sa han att det kommer att vara bättre att gå idag istället. Jag frågade honom när vi ska gå, men han har inte svarat. Det är svårt att göra planer med Mike.

Men jag måste göra nånting idag. Min mamma har inte hennes bil. Fönstret var sönder och den är på bilverkstaden. Vi kanske ska gå en promenad, även om det finns ingenstans i närheten att gå. Löven på marken på bakgården är våta, men om de kommer att torka ska jag kratta dem. Det är mycket hårt arbete och bra träning. Jag undrar om city boy Erik någonsin har gjort trädgårdsarbete.

Hmm... Finns det ett bättre ord än 'trädgårdsarbete'? Jag menar yard work, inte gardening. På engelska är de två mycket olika saker!

jobba på tomten

Måndag 20 April

Jag har lärt mig mycket svenska under de senaste månaderna. Jag skriver och läser bättre och bättre, och jag kan säga och förstå mer och mer. Jag är stolt att jag har gjort det även om jag inte är i Sverige och jag bara pratar med Erik.

Just nu blir det svårare. Jag har aldrig tagit mig förbi denna punkt, där människor måste prata långsamt med mig. Även på tyska förstår jag inte bra om någon pratar snabbt. Jag kan titta på filmer på tyska, men jag behöver alltid textning. Det är samma på tjeckiska.

Så det är en ny utmaning. Jag måste träna, träna, och träna.

Det hjälper att titta på serier. 'Konsten att få sin mamma att gråta' är jättebra. Karaktärerna och dialogerna är roliga. Nånting oväntat händer alltid. Jag skrattar högt när jag tittar på den. Ibland spotta jag nästan ut min dricka.

Det är så fint att förstå komedi på svenska. En dag kommer jag att förstå Magnus Betnér. :)

Söndag 19 April

Min mamma är mycket arg igen. Hon skriker och kastar saker. Varför? För hennes pelletskamin sätta inte på på första försöket. Nu skriker hon att livet inte är rättvist och så vidare. Jag lämnade rummet, men nu hör jag som hon säger att jag inte bryr mig om henne, att ingen bryr sig, att ingen hjälper henne aldrig...

Jag kan inte lyssna på det längre. Den goda nyheten är att vi går om ett par timmar till Wrights. Jag måste vara i hennes bil med henne en halvtimme, men sen kommer att vara mina morföräldrar och min syster och hennes barn där med oss.

Jag hittade en gammal tidskrift imorse från när jag var bara sexton. Jag läste det. Det var hemskt. Vi alla vet att vi var ganska omogen och naiva när vi var ung, men det är inte kul att läsa sådan saker.

Den värsta delen var att inse hur lite har jag ändrat. Jag skrev saker som, 'Min vän säger att jag klagar för mycket.' Mina vänner fortfarande säger det nu. Jag trodde att jag har ändrat sedan dess. Det var en fruktansvärt 'reality check.'

Hur som helst vill jag ändra dessa saker nu. Jag kan inte låta mig själv att bli som min mamma (vem fortfarande skriker). Åtminstone har jag bra hjälp nu.

Lördag 18 April

Idag var vädret extremt vackert. Jag gick till en restaurang med min vän Mike. Vi åt hamburgare och pratade om många saker. Det var kul. Jag också mötte hans flickvän Emily. Jag såg omedelbart att hon är en jättebra person. På måndag ska vi gå och handla. Jag ser fram emot det.

Jag ockå ser fram emot att gå till Wrights Chicken Farm imorgon!

Fredag 17 April

När min mamma kom hem idag var hon arg. Hon klagade om pengar, om livet (och hur hennes liv inte är rättvist), och hur hennes vecka var så hemsk. Jag ville inte lyssna på det, så jag föreslog att vi kunde titta på en serie. Min mamma hade inte sett Carnivale. Den är en av mina favoritserier. Så nu tittar vi på den.

Och nu är hon ganska glad och, förvånansvärt, tyst. Hon sa att imorgon kommer vädret att vara absolut vackert, kanske tjugotvå grader och soligt. Vi ska gå någonstans utanför. Vi kanske ska åka till Newport. Det är en ö utanför kusten, ungefär trettio minuter borta. Rika människor bor där, och allt är mycket dyr, men det finns fina stränder. Jag ser fram emot det.

Torsdag 16 April

Idag mår jag fortfarande dåligt, men bättre än igår. Jag har inte streptokocker. Jag kommer snart att bli frisk.

Jag är ganska tråkig idag. Jag bara sitter på verandan. Jag ska skriva lite och studera nummer på svenska. Jag vill också köpa flygbiljetter för att besöka min syster. Det kommer att kosta ungefär tre hundra dollar, men det är värt det för att se mina systerdöttrar.

Onsdag 15 April (Kväll)

Tror du på glädje för sin egen skull?

Onsdag 15 April

Jag har mycket jobb idag. Den andra redaktören är inte på kontoret denna vecka. Chefen har skickat henne ut för att göra seminarier på konferenser. Så jag måste göra mitt jobb och hennes. Och sen har jag en engelsk lektion på Skype. Och sen måste jag förbereda uppdraget för Andrea...

Under tiden är jag orolig att jag håller på att bli sjuk som min mamma. Min hals gör ont, och hon har streptokocker. Jag hoppas att det är bara allergier, bara en tillfällighet, men jag känner mig riktigt sjuk idag... Hoppas hoppas hoppas att det bara är allergier. Om jag har streptokocker måste jag gå till sjukhuset och vänta många timmar. Min sjukförsäkring börjar inte förrän i maj.

Tisdag 14 April

Idag har jag försökt att titta på Magnus Betner. Jag förstår absolut ingenting, inte ett enda ord. Han pratar för snabbt, och videorna är utan textning. Med textning skulle jag förstå kanske åtminstone lite grann, men det går inte utan textning.

Det är frustrerande. Hur kommer jag att förstå normal svenska om jag inte förstår alls utan textning? Jag förstår om Erik pratar, men han pratar långsamt för mig. Det händlar om hastigheten. Jag förstår så långsamt. Jag måste se orden i mitt huvud för att förstå dem. När jag äntligen ser ett ord, har han redan sagt tio mer.

Det är svårt även på engelska, men jag kan förstår om någon pratar snabbt på engelska - om jag kan se dem, eller bilder som händlar om ämnet.

Till exempel, jag kan förstå dessa videor, om jag faktiskt tittar på dem:
https://www.youtube.com/watch?v=rDjrOaoHz9s
https://www.youtube.com/watch?v=53rv3cwyLlk

Men jag måste titta på dem och jag måste fokusera hundra procent. Om jag är även lite distraherad, om någon pratar med mig, eller om hundarna skälla... förstår jag inte alls. Det sämsta är prata i telefon.

Å andra sidan, om jag läser nånting, eller om nånting är textad, måste jag inte fokusera. Det är super lätt. Jag slår på textning även när jag tittar på en video på engelska. Ibland sänka jag volymen nästan till noll, till exempel om jag är överbelastad och mina öron gör ont, och jag bara läser och tittar på filmen utan att lyssna.

Så det är mycket intressant, men det hjälper inte. Det är viktigt att kunna förstå. Det finns inte alltid textning. Livet är inte textad. Jag antar att jag måste bara träna och träna.

Måndag 13 April

Erik säger att jag kan vara arg, till exempel om vi pratar om smink eller nånting annat som jag 'hatar.' Jag har tänkt på det. Om jag säger att jag hatar nånting, är det normalt ett försvar. I mitt liv har andra ofta försökt att ändra på mig, eller att tvinga mig att vara mer 'normal'. Jag har aldrig varit normal. När jag var ung, var det inte okej. Där jag växte upp är det viktigt för alla att vara samma som alla andra. Den som inte är normal är en fiende. Det låter som en mardröm, men det var faktiskt så.

Jag hade två val. Jag kunde bli som alla andra, eller jag kunde säga NEJ. Det betyder kämpa. Jag var inte stark, men jag kunde bli stark om jag sa att jag hatade nånting. Om jag säger 'Jag hatar smink,' betyder det att jag inte gillar det och att jag inte kommer att gilla det, oavsett vad. Om jag inte sa det, skulle min familj inte sluta.

Nu har jag denna känslan som en fossil i mitt sinne. Känslan är där, även om jag vill det eller inte. Det kanske skulle vara möjligt att förändra det, men jag vet inte om det är nödvändigt. Är det faktiskt ett problem om jag hatar smink? Jag tycker nej, men Erik tycker ja. Vem har rätt? Jag vet vad Erik kommer att säga...

Söndag 12 April

Idag ska vi gå på zoo med min systerdotter. Jag ser fram emot det.

Jag är fortfarande lite sjuk - jag tror att det är allergier. Det är normalt. Det händer varje år. Jag är glad att det äntligen är vår. Men min mamma har också allergier och det är en katastrof. Jag kom ner i morse med svullna ögon och jag hostade, och min mamma sa 'Jag är fortfarande sjuk, jag känner mig fruktansvärd, det är inte rättvist, varför är det alltid jag som har sådana problem???' Det var samma sak hela dagen igår. Jag försöker att ignorera henne. Jag säger inte till henne att jag också har sådana problem, för hon skulle gnälla ännu mer om att det är värre för henne än för mig.

Snart ska jag köpa flygbiljetter till Indiana. Jag ska besöka min syster och hennes döttrar i en vecka. Det kommer att vara trevligt.

Jag tittar på en ny serie: Hoppas Farfar Dör. Den är grymt rolig. Detta är mitt favoritavsnitt: http://www.svtplay.se/video/2051965/hoppas-farfar-dor/avsnitt-5

Lördag 11 April

Det finns en bra YouTube kanal, 'PBS Idea Channel.' Värden är Mike Rugnetta, och varje Onsdag gör han en video om ett intressanta ämne. Det är alltid nånting förvånande, eller en idé som man normalt inte tänker på.

Imorse har jag tittat på ett avsnitt: Why Makeup Isn't Superficial. Jag visste att jag inte skulle tycka att smink är bra, men jag var nyfiken.

Han sa att vi, alla människor, har en 'delad fiktion' om världen, och våra ansikten är en del av fiktionen. Om man sminkar sig, blir man den person som man 'verkligen är.'

Denna idè är obekväma för mig. Jag gillar det inte. Jag tycker om fiktion, men det är inte världen för mig. Fiktion är en flykt från verkligheten. Om jag pratar med någon, vill jag att personen ska vara äkta. Om jag ser att någon har på sig smink, tror jag att jag inte pratar med denna personen, men med en karaktär som inte är äkta.

Men det finns också undantagen. Till exempel, en 'trans' person, en tjej som har en mans kropp. Smink kan hjälpa en sådan person att verkar som hon verkligen är.

Men om detta stämmer, så kan det också stämma för andra människor. Det kanske är inte så enkelt när allt kommer omkring.

Fredag 10 April

Idag är min födelsedag. Jag är trettio år gammal. Det är så hemskt.

Jag jobbar nu. Det går långsamt idag för att jag är lite sjuk, men jag har inte så mycket jobb idag. På eftermiddagen ska jag gå med min mamma till en restaurang för att äter middag. Vi ska gå tidigt så att jag kan vara hemma när Erik ringer. Jag ska inte ha ett party. Det måste vänta tills jag är i Prag igen.

Vädret kommer att bli bättre idag. Det kommer kanske att vara femton grader, men det regnar också. Nu är det bara fyra grader. I morgon kommer det att vara solsken.

Torsdag 9 April

Mina morföräldrar håller på att sälja sitt hus. Det är ett vackert hus på en härlig plats. De kommer förmodligen att flytta i juni; deras nya hus i Tennessee är inte färdigt än.

Huset annonserades på tisdag kväll. De satte priset mycket högt så att huset inte skulle säljas för snabbt, men igår kom redan tre familjer för att se det. Två av dem erbjöd sig att köpa det, och en familj erbjöd mycket mer pengar än deras begärda priset. De kan inte tro det. De är glada, men också nervösa. De trodde inte att det skulle gå så snabbt.

Min morfar är ledsen att de kommer verkligen att flytta, men igår kväll snöade det igen. Tennessee låter bättre och bättre!

Onsdag 8 April

Igår gick jag till en restaurang med min pappa och hans flickvän. Restaurangen var en 'Ale House' som brygger sitt eget öl. Ölet var jättebra. Konversationen var svårt. Min pappas liv är väldigt svårt nu och jag kan inte hjälpa honom.

Jag insåg igår kväll att min pappa inte är en stark man. Hans flickvän är mycket stark... och mycket arg och aggressiv. Min pappa verkar stark, men det är bara för att han gör vad hon säger till honom att göra och säger vad hon säger att han ska säga. Det låter starkt, men det är bara hennes styrka. Min pappa är en väldigt bra person, men han har ingen egen identitet.

Jag bråkade nästan med henne igår. Hon tror att hon vet allt, och hon lyssnar inte på nya idéer eller information. Om man säger nånting annat än vad hon tror, blir man omedelbart en fiende, och hon måste besegra dem. Om jag försöker att diskutera nånting med henne, är det som om jag skulle kämpa mot en tegelvägg.

Det var svårt att somna igår. Men idag är en ny dag. Jag ska gå med mina morföräldrar på bio och sen till en annan restaurang. Jag tror att det kommer att bli kul.

Jag spelade Quantum med min morfar och mormor igen idag. Min morfar vann!!! Jag kunde inte tro det. Jag har köpt spelet på nätet till honom. Han kommer att få det med posten som en överraskning.

Tisdag 7 April

Igår lärde jag min morfar hur man spelar Quantumgame. Han spelar ofta Solitaire för att hålla sitt sinne stark, och Quantum är ännu bättre. Jag vann, naturligtvis, men vi ska spela igen idag.

Vi köpta nya högtalare och en ny mus för deras dator. De gamla var sönder brutna.

Mina morföräldrar förbereder sig för att flytta till en ny hus i Tennessee. De kommer att flytta om ungefär tio veckor. Det är för kallt här, och för dyrt. Det nya huset ska bli bättre för dem, men min mamma är arg för de kommer att bo långt borta. Men de kommer att vara närmare min syster i Indiana. Jag är glad för dem. Jag tror att det är ett bra beslut.

Måndag 6 April

Jag är hos mina morföräldrar och jag är en idiot. Jag glömde att ta min laptop laddare med mig. Jag måste jobba på mina morföräldrars dator. Den är gammal och långsam. Jag har inga filmer eller datornspel. Och det finns ingenting att göra här. Det kanske kommer att bli bra för mig, men jag är besviken.

Igår kväll pratade jag med mina morföräldrar. Vi berättade historier. Jag fick reda på några roliga saker om min mamma. Det var kul. Och de frågade mycket om mitt liv i Prag. De frågade när (inte om, men när) jag kommer att gifta sig! Herregud... Räcker det inte att de har fyra barnbarnsbarn och den femte kommer att födas om en månad?

Söndag 5 April

Mina drömmar förra natten var delvis på svenska. Jag lekte med några barn i en sandlåda. Vi byggde ett slott. Det var kul.

Jag saknar att leka med barn. Idag kommer min systerdotter och systerson till påsk. Jag ser fram emot det.

Jag sov inte bra, för min syster kom hem mitt i natten och hon gjorde mycket oväsen. Jag är trött nu... Så jag ska göra en kaffe!

Glad påsk!

Lördag 4 April

Min mamma är arg. Hon kan inte spela Dr. Mario bra. Hon har många intressanta ursäkter.

Pjäsen går åt fel håll!

Jag ville inte lägga det där!

Kontrollen funkar inte bra!

Varför går det där???

Sen kastade hon kontrollen över rummet.

Nu ska vi spela igen. Jag ska vinna... Jag hoppas att hon inte kommer att kasta kontrollen på mig!

Fredag 3 April (Kväll)

Så jag spelade videospel med min mamma i kväll. Först spelade vi Tetris Attack. Vi spelade tre omgångar (varje omgång hade två matcher). Jag vann dem alla.

Sen spelade vi Tetris And Dr. Mario. Vi spelade två omgångar, och... jag vann dem alla.

Sen ville min mamma bara spela Dr. Mario. Hon var ALLTID bäst på Dr. Mario, och jag var aldrig bra på det. Hon ville vinna NÅNTING, så vi spelade tre omgångar (varje hade tre matcher).

Jag vann dem alla.

I KICKED HER ASS. Exakt som jag sa.

Och jag spelade in en video om det hela. Jag kanske kommer att ladda upp den i morgon.

Erik kommer att vara nästa............. >:D

Fredag 3 April

Erik tror att särskilda händelser från mitt förflutna är de viktigaste sakerna. (Han säger också att det förflutna inte är så viktigt som framtiden. Sanningen är kanske någonstans mitt emellan.) Men det finns många viktigare händelser i mitt liv. Till exempel...

Ögonblicket när jag anlände till skolan i Schweiz. Jag hade rest i arton timmar. Jag var extremt trött och rädd. Det var första gången som jag lämnade min mammas hus. Jag grät. Jag trodde att jag inte kunde överleva i världen ensam. Men jag klev av bussen och där stod en kvinna med blått hår och ett vackert leende: Kathinka. Jag såg henne, och jag visste omedelbart att jag skulle vara okej.

Kathinka var den första personen som lärde mig att jag kunde bli stark. Hon lärde mig om autism också, och lärde mig mina första sociala färdigheter.

Det viktigaste ögonblicket i mitt liv kom mycket senare, när jag insåg att jag inte behövde Kathinka eller någon annan, och att det är okej att vara ensam. Men det är en annan historia för en annan dag.

Torsdag 2 April

När jag var en flicka var jag inte glad. Jag var för känslig. Om någon var ledsen eller arg eller hade ont, så kände jag det också. Och i mitt hus, i min familj, var ingen någonsin glad eller nöjd. Jag hade alltid ont.

Jag behövde mening i mitt lidande. Jag läste många böcker och gömde mig i fantasin. Jag älskade Star Wars och idén om 'The Force', att man hela livet kan ha en sådan förmåga utan att veta det. Jag bestämde mig att jag hade en förmåga också. Jag var bara tvungen att lära mig att använda den.

Min förmåga var att jag kunde känna andras smärta i stället för dem. Jag kunde tidigt känna smärtan, men jag visste inte hur man får det att försvinna ta det ifrån någon.

Jag hade inte några riktigt denna förmågan. Jag var bara en väldigt känslig flicka. Men jag ville alltid hjälpa, och jag visste inte hur man hjälper någon.

Nu tror jag att det finns många sätt att hjälpa någon. Det enklaste sättet för mig är med empati, förståelse, och kärlek. Ibland behöver någon bara det: att känna sig förstådd och älskad. Jag är bra på det.

Ibland måste någon drivas för att bli starkare. Erik är väldigt bra på det. Det är mycket svårt att göra det utan att skada någon. Jag blir bättre på det. Jag lär mig. Jag försöker att lära mig hur man gör någon starkare utan att skada dem. Jag är fortfarande för mjuk. Men jag vill inte bli för hård.

Jag vill lära mig många sätt att hjälpa människor. Det är viktigt att minnas att det enklaste sättet för mig är inte alltid det bästa. Ibland kommer jag att göra misstag. Jag är bara mänsklig. Men driva är inte alltid det bäste sättet heller. Och jag måste minnas att min styrka, att förstå och älska, är något speciellt och värdefullt, och det betyder inte att jag bara är svag.

Onsdag 1 April

Jag har en idé om ett nytt drickspel: om Erik säger 'it's getting better' - dricka!

Men det är ett farligt spel. Man kan dö av alkoholförgiftning.

Jag har egentligen bestämt mig att jag inte ska dricka så mycket nu. Jag dricker för mycket alkohol. Det räcker. Jag vill sluta med det.

Tisdag 31 Mars

Idag lär jag mig ett par svenska låtar. De är från Eriks barndom och jag ska sjunga dem till honom. Idag är hans födelsedag!

Jag måste fokusera på låtarna, så för detta blogginlägg skriver jag bara översättningen.

En Dag
One Day / Someday

En dag när vindarna bär
One day when the winds carry

En dag står du och jag här
One day you and I (will) stand here

En dag när drömmen når fram
One day when the dream arrives

När vägarna möts förstår vi varann
When the paths meet, we (will) understand each other

En dag vi alla förstår
One day we (will) all understand

En dag när stillheten rår
One day when stillness prevails

En dag jag finner din hand
One day I (will) find your hand

När vägarna möts förstår vi varann
When the paths meet, we (will) understand each other

Vi bär på en längtan och vandrar omkring
We carry a longing and wander around

Vandrar men utan att se
Wandering but without seeing

Vad som än händer, jag kommer till dig
No matter what happens, I'm coming to you

Stannar fast timmen är sen
Staying though the hour is late

En dag...

Allt det vi söker, det finns här intill
Everything that we seek is right here

Allt som vi hoppas ska ske
Everything we hope will happen

Vad som än händer, jag kommer till dig
Whatever happens, I'm coming to you

Stannar fast timmen är sen
Staying though the hour is late

Öppna Din Dörr
Open Your Door

Den första gången jag såg på dig
The first time I looked at you

Och kände hur du såg på mig
And felt how you looked at me

Då föll allting jag trott var sant
Then everything I thought was true fell away

Jag vet du kände likadant
I know you felt the same way

Du var så vacker då
You were so beautiful then

Som nåt jag aldrig kunnat nå
Like something I could never reach

Och hjärtat slog ett slag för var förlorad dag
And my heart beat one beat for each lost day

Jag gömde mig i fantasin
I hid in the fantasy

Så rädd för vad du kunde bli
So afraid of what you could become

Men var gång som jag ljög för mig
But each time that I lied to myself

Så såg jag sanningen i dig
I saw the truth in you

Nu står du här idag med allt jag någonsin velat ha
Now you stand here today with everything I ever wanted

Och hjärtat slår ett slag för var förlorad dag
And my heart beats a beat for each lost day

Öppna din dörr och säg att du vill ha mig här
Open your door and say that you want me here

Säg att du imon dig bär bara kärlekens röst
Say that you have within you just the voice of love

Och  jag ska öppna min dörr och ge dig varje dag igen
And I will open my door and give you every day again

Leva jär för sanningen
Live here for the truth

Låt mig bli den som först öppnar din dörr
Let me be the one who first opens your door

Så börjar livet här till slut
So life starts here finally

Vi gråter det som var förut
We cry that which was before

Så somnar vi så tätt ihop
So we fall asleep so close together

Att dagen vaknar allt för fort
That the day wakes up too soon

För den himmel som jag nått och för allt det som jag nu förstått
For the sky / heaven that I reached and for everything that I understood now

Ska hjärtat slå ett slag för var förlorad dag
My heart will beat a beat for each lost day

Öppna din dörr...

Ge av dig det du vill ha av mig
Give of yourself what you would have from me

Och säg att jag får alla förlorade år
And say that I will get all the lost years

---

Så Erik måste ha varit en väldigt romantisk pojke. Denna är definitivt den mest romantiska låten som jag någonsin har hört. Så vackert! Grattis på födelsedagen, Erik!! :D

Måndag 30 Mars

Så i slutet igår, min syster ursäktade och hennes pojkvän gick hem. Det var väldigt dramatisk. Min mamma hävdade med min syster på telefon. Hon var mycket arg. Min syster är inte tillåtet att ha hennes pojkvän här om min mamma är inte hemma.

Igår lyckades jag att registrera sig för sjukförsäkring. Jag arbetar inte i Amerika, så jag kommer att få sjukförsäkring gratis. Det är nytt i Amerika. Jag väntar på mitt försäkringskort och sen kan jag gå till doktorn. Min fot behöver en röntgenbild. Det tar ungefär en vecka att få kortet.

Söndag 29 Mars (Kväll)

Plötsligt är jag i exakt samma situation som det var i Skotland. Jag gömmer i min mammas rum. Min syster och hennes junkie pojkvän sitter på soffan. De är både full. De tittar på en högljudd film och de kysser. Jag kan höre det även här. Jag berättade för min syster att jag måste arbeta, men hon bryr sig inte. Vår mamma är borta tills i morgon kväll. Jag är överbelastad igen och kommer att ha en meltdown om jag går ut från detta rum. Jag har inte ätit middag men jag kan inte gå ut. Hunden behöver smärtstillande och fiskarna behöver mat, men jag kan inte gå ut.

Kanske det värsta är att det är kallt här i detta rum. Pelletskaminen är utanför från rummet. Men jag kan inte öppna dörren.

Jag hatar min syster. Jag önskar att hon skulle inte bo här. Det var bättre när jag behövde inte prata med henne.

Skit. Jag har ingen vatten och jag är törstig. Men jag kan inte gå ut.

Söndag 29 Mars

Min fot gjorde så mycket ont att jag kunde inte sova. Jag sov kanske två timmar. Min syster gjorde det värre. Hon kom hem klockan två med hennes pojkvän. Jag är vresig idag. Jag vill sova. Min systers pojkvän är fortfarande här. De sover nu. Hur trevlig för dem.

Jag ska ta en smärtstillande och försöka att sova igen. Men först måste jag ta hand om djuren.

Jag ska inte gå en promenad igen. Det gör så mycket ont att jag kan inte promenera. Jag kanske kommer att behöver kryckor. Vi får se.

Lördag 28 Mars

Min morfar och mormor besökte mig idag. Vi gick till en restaurang och pratade länge. Jag frågade om deras familjer. Min mormor har sju bröder och systrar! Den äldsta är åttiosju år och hon har en dotter som är sextioåtta. (Min mormor är sextiosju.) Så hennes systerdotter är äldre än hon!

Hon var aldrig nära med hennes bröder och systrar förutom med en bror... Och han dog för några månader sedan. Han var den första att dö. Begravningen var i Vermont, där hon växte upp. De har en liten kyrkogård bara för familjen. Hennes föräldrar är begravda där också.

Min farfar föddes i Kanada, i Nova Scotia. Han har fortfarande familj där, men hans familj flyttade till Amerika när han bara var fyra. Han bodde i Massachusetts. Han träffade min mormor när de var bara tonåringar. Min mormor flyttade dit och hennes hus var tvärs över gatan från hans!

De pratade inte om deras föräldrar. De var förvånada att jag frågade om deras familjer. Ingen är någonsin intresserad.

De har varit gifta i femtio år och de älskar fortfarande varandra. Min farfar sa att han skulle göra vad som helst för min mormor, men han kan inte sluta röka. Han har försökt men han kunde inte göra det.

Jag ska ser dem igen medan jag är här.

Fredag 27 Mars

Imorse kände jag mig dåligt. Jag mådde var inte nöjd med bra om mig själv. Om jag gör ursäkter, det är inte för jag är lat. Det är för jag är rädd. Alltid rädd att jag ska göra något fel eller bli skadad. Jag vill inte vara rädd. Jag vill inte vara en fegis. Är några människor födda som fegisar?

Sen insåg jag att jag tänkte för mycket. Jag var för mycket i mitt huvud igen. Så jag fokuserade på jobbet. Jag skrev en artikel om musik idag. En sång var 'I Lived' av OneRepublic. De är en jätte positiv grupp. Denna sång är om hur man borde leva så att man inte ångrar sig i framtidenhar inga beklagar. Det finns en video för sången och det är om en kille som har cystisk fibros. Han kommer förmodligen att dö när han är bara bli ungefär trettiosex år gammal. Han är femton nu och han cyklar, simmar, skatar, och spelar hockey och andra sporter. Han vill inte missa några erfarenheter i livet.

Videon fick mig att gråta. Jag gråter lätt, särskilt utav musik, men den var så fint. Musiken gav gjorde mig på bättre humör.

Om du inte känner till denna video, titta på den, snälla. Den är underbar och sången är inspirerande.
I Lived: https://www.youtube.com/watch?v=z0rxydSolwU

Det finns en Bully Wizard i mitt huvud. Den ser ut som min mamma och berättar alltid för mig alltid att jag inte är tillräckligt bra. Den säger att jag inte ens borde försöka. Jag måste bekämpa den. Den förbannar mig med trollformler som göra så att jag glömmer vilka vapen jag har.

Det är inte ett videospel. Om man spelar ett videospel, kan man inte känna det som karaktären känner när den blir skadad. Det är mycket svårare i verkliga livet. Det gör ont. Man måsta lida.

Även om jag glömmer hur stark jag kan vara, måste jag alltid minnas att jag har musik. Det är ett extremt kraftfullt vapen.

Nu går jag en promenad. Min fot gör fortfarande ont, men jag kommer att överleva. Det är viktigare att gå ut än att skydda min fot.

Torsdag 26 Mars

Låt oss anta att universum någonsin bryr sig om vad som händer med oss. Det spelar ingen roll att jag inte tror det. Säger vi att universum har önskningar, och det tror att det är viktigt vilken musik vi lyssnar på.

Om det låter galet, oroa dig inte. Tänka inte för mycket på det.

Så universum vill att någon ska lyssnar på en viss sång. Sången kommer att vara mycket viktig för denna person. Det kommer att förändra denna persons liv.

Men hur kan universum berätta för denna person att han eller hon måste lyssna på sången? Universum kan göra nästan vad som helst. Det kan gå tillbaka i tiden och ändra en film och sätte sången i soundtracket. Eller det kan göra så att en DJ att spelar sången på radion, och övertalar personen att lyssna på radion precis då. Eller universum kan sätta sången till rekommendationerna på den persons Youtube sida.

Men det är mycket jobb och för komplicerat. Det finns så många människor i världen och universum är mycket upptagen att berätta för alla vilken musik de borde lyssna på. Det finns kanske ett enklare sätt. Universum kan göra så att en annan människa, kanske en vän, någon att personen som man litar på, att enkelt säga till personen: 'Jag rekommendera den här sången. Den är bra. Du kanske kommer att gilla den.'

Såvida inte personen naturligtvis inte tror att universum kan hantera att göra nånting så enkelt.

Onsdag 25 Mars

Jag bor hos min mamma nu och jag är rädd. Jag vet att jag ser ut som min mamma, och ibland hör jag mig själv om jag pratar, och jag låter som min mamma. Jag hatar det. Jag vill inte låta som min mamma.

Ibland säger Erik nånting som skrämmer mig. Han säger att jag gör för många ursäkter. Det kommer från min mamma. Hon är den mest negativa människa som jag vet. Om jag säger att jag vill göra nånting, så säger min mamma att det är omöjligt, och sen berättar hon för mig varför det inte kommer att fungerar inte. Hon har alltid många, många orsaker. Jag kan inte göra nånting för att det är för dyrt, för att det inte finns tillräckligt med tid, för jag har inte tillräckligt med pengar, för jag är inte tillräckligt stark eller gammal eller ung eller smart. Jag lärde mig detta från henne, att alltid göra ursäkter.

Om jag pratar med min mamma, så säger hon alltid bara negativa saker. Jag säger, till exempel, att det är galet att det är fortfarande kallt här. Hon måste alltid försvara sig - det spelar ingen roll att jag inte attackerar henne. Hon säger nånting som: Det är inte mitt fel. Jag tjänar inte tillräckligt med pengar för att kunna göra huset varmare. Jag är också kallt. Jag skulle också vilja att vara varmare, men det går inte. Ingen hjälpe mig att betala för uppvärmning. Din syster bor här och hon ger mig inga pengar. Jag måsta betala allt. Jag arbetar så hårt och ingen bryr sig om mig. Alla bara tänker på sig själva. Det är inte rättvist. Alla kan vara glada utom för JAG. Jag kommer aldrig att bli glad. Jag jobbar så hårt och ingen uppskattar allt jag gör.

När hon börjar, så slutar hon aldrig. Det spelar ingen roll om man lyssnar på henne, ignorerar henne, håller med, eller inte hållar med. Hon bara klagar mer och mer, blir argare och argare. Hon tror att hennes liv är så så mycket svårare än alla andras liv.

Jag vill INTE bli som min mamma.

Men det stämmer också att jag tycker om att förklara saker, och jag är bra på det. Det betyder inte alltid att jag gör ursäkter. Det är så stressigt att försöker att klura vad är en ursäkt och vad är bara en förklaring.

Tisdag 24 Mars

Igår tittade jag på det sista avsnittet av Pippi Långstrump. Det var ledsamt. Det finns bara tretton! Jag ska titta på dem igen, men jag har hittat en ny serie att träna med: Telefonsupporten. Det är inte för barn. Avsnitten tar bara tre till fem minuter och de är textadedet finns textning för dem. De är jätte roliga. Nu förstår jag ungefär hälften. Jag ska titta på samma avsnittet många gånger med textning och sen utan textning, tills jag förstår allt.

Måndag 23 Mars (Kväll)

Jag ser fram emot den dag när Erik kan säga allt han vill säga på svenska, och jag kan förstå allt. Jag vill höra alla hans idéer utan översättning. Jag är nyfiken på om han verkligen kan prata så bra eller om han tvekar, som på engelska. Jag vill se hur han pratar och vad han säger om han inte måste tänka på orden.

Men det är svårt att lära mig att förstå svenska. Skriva och läsa är inget problem. Prata är svårare. Men att förstå... Det är hemskt. Jag tittar på Pippi Långstrump fortforande, men när texten inte är korrekt kan jag inte förstå vad barnen säger. Jag försöker mitt bästa, men det går inte än. Det verkar som att titta på en serie inte räcker. Jag skulle vilja åka till Sverige, men det är omöjligt nu.

Så vad KAN jag göra? Jag kan prata med Erik på svenska och inte bli generad. Men Erik måste prata normalt. Om han pratar för långsamt, så kommer jag inte att förstå normal svenska. Om han pratar normalt, det kommer att vara svårt, men det är så jag lär mig. Jag kan försöka att prata med Peterz också.

Jag kan inte får lektioner. Jag har sökt efter någon, men det finns ingen här på Rhode Island. Jag kan kanske hitta nånting på Skype, men jag vet inte hur man hittar det.

I morgon kommer Erik att vara trött. Om han ringer mig, då ska vi prata bara på svenska. Om jag inte förstår nånting, så ska jag fråga vad det betyder. Om jag inte vet hur man säger nånting, så ska jag skriva det på engelska, då kan Erik skriva det på svenska och jag kan läsa det. På detta sätt kan vi prata utan ett enda ord på engelska! Det kommer att bli svårt för mig, men jag hoppas att det ska vara trevlig för honom.

Jag tycker om svenska, även om det är svårt. Jag kommer att förstå allt. Det tar bara tid - och arbete!

Måndag 23 Mars

Idag skriver jag om min livsfilosofi. Det är viktigt för mig att hjälpa människor, exakt som Erik. Men jag har haft problem i det förflutna: jag gav för mycket och jag hade ingenting kvar för mig själv. Jag var tvungen att lära mig hur man tar hand om sig själv. Nu kan jag göra det. Jag hjälper människor när jag kan, men jag tar alltid hand om mig själv förste. När jag inte har någon energi kvar, kan jag inte ge någonting heller hjälpa någon annan.

I det förflutna trodde jag att det viktigaste var att vara redo för framtiden. Jag var besatt, alltid förberedd. Jag märkte inte några av de mest underbara stunderna i mitt liv. Jag var för upptagen att tänka på framtiden.

På universitetet mötte jag några viktiga människor. Det är en annan del av min filosofi: vi kan lära oss något från ALLA. Min examen är i litteraturen, men de viktigaste sakerna att jag lärde mig handlade om livet. Jag lärde mig dessa saker, som jag idag fortforande tror på:

Det förflutna och framtiden existerar inte. De är bara idéer i våra huvuden.

Den enda tiden som existerar är nu. Vi måste tänka så mycket som möjligt om det nuvarande.

Det är alltid möjligt att saker att bli förbättras eller försämras. Det spelar ingen roll.

Det finns alltid och överallt någonting vackert runt om kring oss, även om det är svårt att se det ibland.

Det är viktigt att hjälpa människor så mycket som möjligt.

Man kan inte riktigt hjälpa någon om man inte förstår dem. Man kan försöka, men det är mycket enkelt att göra en misstag.

Man kan inte riktigt förstå någon utan att veta deras förflutna och var de kommer ifrån.

Det är möjligt att vara glad oavsett vad som händer i livet.

Människor runt om kring oss har ofta fel. Jag måste alltid vara redo att lära mig någonting nyt och att acceptera att jag har fel ibland.

Söndag 22 Mars

Idag pratade jag med Erik två gånger. Det var trevligt. Vi pratade lite om våra livsfilosofier. Jag ska skriva mer om min filosofi i morgon.

Min katt satt på mig nästan hela dagen. Skratta inte!!!

Lördag 21 Mars

Jag har gjort mycket idag. Min mamma och jag gick till en restaurang i morse och vi åt bagels med ägg. Efter det gick vi till mataffären och köpte mycket mat. Vi gick också till Target. Vi köpte lite mat där, jag spelade Mario Kart 8 på Wii U (jag vann, naturligtvis), och vi satt på demo stolar i en halvtimme. Det var kul.

I Amerika finns det speciella butiker bara för alkohol. Man måste vara 21 år för att köpa alkohol här. Jag är nästan 30, men det spelar ingen roll: jag måste ha id-kort, annars kan jag inte köpa alkohol. Jag hade inte mitt pass, så kassören sa att jag inte kunde köper min öl. Då sa min mamma att hon skulle köpa dem, men kassören sa att även hon inte kunde köpa nånting där, eftersom att JAG inte hade någon ID!! Förstår du det? Amerika är ett galet land.

Sedan besökte vi min syster och hennes barn. De är båda autistiska. Min systerdotter är 5 och hon kan prata. Hennes bror är 3. Han kan inte prata än, men han gör mycket oväsen. Båda barnen är jätte söta. Det var jätte kul. Vi lekte och min systerson satt på mig på länge. Jag älskar min systerdotter och min systerson!

Fredag 20 Mars

Förra natten hade jag en dröm om Dunderpatrullen! Jag tittade på dem när de spelade, och sen spelade jag med dem. Det var kul.

Det är fortfarande kallt här. Ungefär femton grader. Min mamma är på jobbet och jag är här själv med de hundarna och katterna. De är alla kalla och de vill ligga på mig. Det är okej, eftersom de gör mig varmare. Men hundarna stinker!

En hund, Henry, tittar alltid på mig som om han var ledsen. Han gråter också. Om han gör det, ger min mamma honom alltid vad han vill. Jag gör inte det. Det fungerar inte med mig!

Min katt, Roswell (eller 'BK', som 'Black Kitty') är redan 19 år gammal. Han är mycket smal och han rör sig långsamt, men han är friska. Jag trodde att jag alldrig mer skulle få se honom igen. Det är verkligen trevligt att jag kan gosa med honom en sista gång. Han är en jätte speciell katt.

Torsdag 19 Mars

Jag är i Amerika, hos min mamma. Det är fruktansvärt kallt här. Vi fryser. Utanför är det noll grader. I huset är det femton grader. Jag har på mig en hatt, handskar, och en elektrisk filt, men jag är fortfarande kallt. Min mamma har ingen normal värme, bara en pelletskamin, och huset är för stort. Jag hoppas att det blir vår snart.

Onsdag 18 Mars

Jag åka till Amerika!!! :D

Tisdag 17 Mars

I dag är en bra dag. Min rumskamrat ursäktade sig och nu hjälper han mig att förbereda att gå min resa till Amerika i morgon. Jag äter och jag packar min resväska. Jag mår bra.

Och jag har bra nyheter: det finns en tidskrift, 'Five Out Of Ten Magazine,' som handlar om spel. Jag har skickat dem ett förslag på en artikel om att använda spel för undervisning, och de vill publicera den! Jag måsta vänta ett par månader, men jag är mycket taggad.

Nu måste jag förbereda inför i morgon. Jag är nervös, men glad.

Måndag 16 Mars

Erik säger att det är viktigt att hitta mening i lidandet. Jag trodde att det inte är alltid var rätt. Ibland är lidandet bara ett lidande. Men Erik har ofta rätt. För de senaste dagarna led har jag lidit mycket. Jag trodde att det inte fanns någon mening, utan bara lidande. Men något har hänt. Jag ska åka till Amerika. Normalt vill jag inte åka dit. Jag hatar att vara där. Men nu... Jag är glad att jag åka. Jag vill se min systerdotter och systerson, min morfar och mormor, min pappa, och min vän Mike. Och min mamma... Hon tar hand om mig. För första gången i mitt liv. För första gången tänker jag, att det kanske ska vara kommer att vara bra att se min mamma.

Utan lidande skulle jag inte känna detta.

Erik visade mig också några citat av Viktor E. Frankl. Jag gillar dem mycket. Detta är mitt favoritcitat:

“Love is the only way to grasp another human being in the innermost core of his personality. No one can become fully aware of the very essence of another human being unless he loves him. By his love he is enabled to see the essential traits and features in the beloved person; and even more, he sees that which is potential in him, which is not yet actualized but yet ought to be actualized. Furthermore, by his love, the loving person enables the beloved person to actualize these potentialities. By making him aware of what he can be and of what he should become, he makes these potentialities come true.” 

Det påminner mig om en tjeckisk sång från dagis:

Já jsem, já jsem světlo lásky, jsem.
Já jsem, já jsem světlo lásky, jsem.
Své sny žiju každy den.
Raduji se jaky jsem.
Já jsem, já jsem světlo lásky, jsem.

Söndag 15 Mars

Söndag suger.

Lördag 14 Mars

Jag letar efter en ny plats att bo. Jag kan inte bor här längre. Jag sov inte alls under hela natten. I dag hade jag en meltdown, och jag kommer att ha en till annan. Det finns ingen plats att gömma sig här.

I går komponerade jag en sång. Den var min första och jag gillar den. Jag ska spela mer, men förmodligen inte idag.

Fredag 13 Mars

Jag arbetade idag och det var faktiskt bra. Jag skrev en artikel om Mars. De första människorna kommer att flyga till Mars år 2024. Jag kan inte tro det. Det är fantastiskt. Och de kan inte komma tillbacka. En hel livstid på Mars...

Jag mindes idag att jag älskar mitt jobb. Det är alltför lätt att bli distraherad av de negativa sakerna. Jag pratade med Andrea i morse. Vi pratade om att vara positiv. Jag är faktiskt en positiv person inne, men jag måste träna att prata om positiva saker. Jag vet inte varför jag pratar så mycket om negativa saker. Jag tror att jag alltid vill förklara allt om mig själv. Det finns några rädsla Jag är rädd att någon inte ska inte förstår mig, kanske för att ingen förstod mig i det förflutna. Jag måste inte göra det, men det är någon slags instinkt. Jag behövde den kanske när jag var ung, men jag behöver den inte mer.

Så jag ska prata mer om positiva saker. Det finns många. Människor kommer att bo på Mars!!! Jag ritar en bildserie för barnen i skolan. Jag har en ny systerdotter. Min svenska blir bättre och bättre. :D Jag ska komponera lite musik idag. Vädret är molnigt, men det är inte kallt. Och jag kan pratar med mina vänner nästan varje dag. Vilket jättebra liv!

Torsdag 12 Mars

Jag mår inte bra idag. Min kropp och mitt huvud gör ont. Jag är mycket trött. Jag ville gå på en vandring, men jag måste vänta. I alla fall är vädret inte bra. Det regnar.

Men det är inte intressant, så jag ska berätta en historia. När jag var ung, kanske 11 eller 12, jag skrev jag en uppsats i skolan. Läraren trodde att jag stal hade stulit uppsatsen från internet. Hon sa att den var för bra! Hon trodde inte att jag hade skrivit den själv. Hon ringde min mor mamma och de var hade ett möte. Min mor mamma sa att hon såg mig skriva uppsatsen. Det var faktiskt mitt arbete. Läraren var mycket förlägen.

Det är en sann historia. Och den roligaste delen är att det inte var inte en bra uppsats. Jag skrev den om på tio minuter!

Men jag kunde inte pratar bra. En lärare sa att min röst var konstigt. Ibland för högt, ibland för tyst. Min accent var underlig, som jag skulle vara från en annan plats. Min vän från Schweiz säger också att jag pratar konstigt, och hon är mycket ärlig. Hon tror att jag behöver en logoped.

Så jag är verkligen en författare, och jag måste arbeta hårt för att prata bra.

Uppdatering: Min syster hade fick en baby för en timme sedan. Jag har en ny systerdotter! Men Terry Pratchett dog idag. Jag vet inte hur jag ska känna.

Onsdag 11 Mars

I dag arbetade jag och förberedde jag några frågor för Erik. Han tror att han ska vara redo för mina frågor... >:]

Peterz hjälpte mig förbereda frågorna. Jag gjorde inte många fel!

Jag köpte ett nytt dataspel. Det är jättebra. Det är en rockopera om en dagslända. Spelet är kort, men berättelsen är vacker och emotionell. Vid slutet grät jag.

Internet fungerar inte bra idag. Jag måste sitta på min säng, och det fungerar mycket långsamt. Det är fruktansvärt frustrerande!

Tisdag 10 Mars

Jag vaknade upp i morse och hörde att min rumskamrat grät och kämpade grälade med sin pojkvän på Skype. Vilken trevlig morgon.

Vädret var vackert. Det fanns blåste inte så mycket vind. Normalt är det för mycket vind. Jag gick en promenad och sen gick jag till Tesco. Solen var utmärkt.

Erik tror att det inte är inte bra om jag slår upp ord med Google Translate, men han har fel. Hur lär jag mig nya ord om jag inte slår upp dem inte upp? Jag har redan lärt mig redan så mycket med Google Translate och med min grammatikbok. Ibland minns jag ett ord omedelbart. Ibland måste jag upprepa det några gånger. Men jag lär mig alltid.

Det stämmer, att jag måste prata mer. Men det stämmer inte, det att jag måste skriva mindre.

Nu tittar jag på Sherlock. Det är en jättebra serie. Jag hittade även svensk text. Jag lärde mig dessa nya ord och fraser:

förlåt
Vart är vi på väg?
i morse
galning
håll tyst
inte alls
Vem i helvete är du?
låt
skicklig
redan
smart
ingen aning

Måndag 09 mars

I dag har jag ingen energi. Jag vet inte varför. Jag drack två koppar kaffe och sedan somnade jag omedelbart somnade. Jag är rädd att jag börjar bli sjuk... Min rumskamrat är fortfarandea sjuk med influensa. Hon kommer att vara hemma hela veckan. Hon går inte till arbetet. Det betyder att jag måste andas hennes bakterier hela veckan. Mitt fönster är öppetn, men...

Jag hoppas att jag inte kommer inte att vara bli sjuk. Jag är trött troligen bara på grund av hormoner. Det är normalt. På Under några dagar är jag bara trött och måste sova mycket.

Jag arbetade idag, men bara fyra timmar. Bilderna är färdiga. Det är bra. Jag tittade på Pippi Långstrump och nu ska jag läsa lite av 'Draken'. Sedan... Jag kanske ska sovaer kanske mer!

Söndag 08 Mars

Jag har inte tid att skriva mycket idag. Jag måste rita 36 bilder och jag är inte färdig än! Det är redan 21:30 och jag vill gå till sängs, men jag måste avsluta mitt arbete. Men det är mitt fel. Jag hade tillräckligt med tid men jag väntade för länge.

Lördag 07 Mars

Min rumskamrat är sjuk idag. Hon har influensa, så jag lagade soppa till henne. Jag tränade inte mycket, men jag gick en promenad. Vädret var fint. Det var varmt och det fanns var även lite soligt solsken.

Nu tittar jag på Pippi Långstrump. Långsamt gillar jag det mer och mer. Jag börjar gilla den mer och mer. Dent är konstigt, men dent är också kul. I dag går Pippi, Annika, och Tommy till godisbutiken med sina guldtmynt. Jag vörstår varför barnen gillar serien... Och jag är själv nästan ett barn! (...I mitt sinne!)

Fredag 06 Mars

I dag arbetade jag för tidningen och... det är allt. Okej, så jag tittade på många videor också. I dag var förlorad tid. Jag sov inte bra och jag är trött. Jag tränade inte ens någonting även lite. Jag åt fish and chips från igår. I morgon måste jag göra något nyttigt. Men förste måste jag SOVA.

Fråga: Hur säger man 'Pretty much / basically / essentially' ?
ganska mycket, (liksom), huvudsakligen (mainly), ursprungligen

Torsdag 05 Mars

Jag gick på en vandring idag. Det tog en halvtimme att gå dit. Jag vandrade om i två timmar. Det var trevligt. Sedan köpte jag nya byxor för träning träningsbyxor. Jag köpte också fish and chips till lunch, men det var inte bra. Den var för oljig och jag kände mig sjuk.

Nu är jag mycket trött. Jag vill sova men jag måste arbetea lite och tvätta mina kläder. Kanske Jag ska kanske jag titta på Pippi Långstrump. Det är en konstig show serie, men det är god praktik bra träning.

Onsdag 04 Mars

Jag sov inte bra i går. I dag är jag trött. Jag arbetade sex timmar för tidningen. Sedan lärde hade jag en engelska lektion på Skype. Det är sju timmar sitter som jag har suttit vid datorn. Det är för mycket. Alltså sedan gick jag utanför och tog en promenad. Jag även sprang även lite!

Efter det gick jag till Tesco. Där hade jag en liten ''shutdown''. Det betyder att jag har hade överbelastning och kan inte mycket prata så mycket eller titta på någons ögon någon i ögonen. Men jag gick hem för att vila sig mig och nu är jag okej.

Tisdag 03 Mars

I dag var en bra dag. Jag lyssnade på musik och utövade tränade. Jag också pratade också med en vän i Amerika som jag har inte sett på länge.

Normalt har jag konstiga eller förvirrande drömmar, men i går hade jag en trevlig dröm. Jag minns inte mycket, men jag minns slutet. Jag var tillsammans med Erik. Vi satt på stranden någonstans i Sverige - kanske på västkusten. Det var natt och det fanns en stor brasa. Jag fryste frös, alltså jag hade på mig en täcke filt. Det fanns också några andra människor. Jag och Erik pratade varje språk alla språk vi kunde. En mening på engelska, en på svenska, en på tyska, en på tjeckiska. Det är trevligt, eller hur?

Jag ville berätta Erik om min dröm, men jag förglömde, alltså jag skriver det här istället.

Och nu går jag till sängs. God natt!