Igår var jag hos Erik. Han har en liten, men fin, lägenhet. Jag är glad att han bjöd mig. Jag har saknat honom. Men han är riktigt sjuk, så jag måste sakna honom lite längre.
Vi pratade nästan helt på engelska. Jag ville prata svenska, men det är svårt att prata svenska med Erik! Han säger alltid: -Okej, så prata. Och sen väntar han. Även på engelska kan jag inte tänka bums på något att säga. Och sen, om vi äntligen prata på svenska och det finns nånting som jag inte kan säga på svenska, så jag säger det på engelska... sen pratar han också på engelska. Det skulle vara bättre om han pratade fortfarande på svenska. Om jag hör svenska är det lättare för mig att prata svenska. Jag måste höra det. Om jag hör engelska, så tänker jag på engelska. Om jag hör tjeckiska, så tänker och pratar jag lätt på tjeckiska. Och om jag hör svenska, så kan jag prata svenska. Han vill att jag bara pratar utan att höra, och det går inte för mig.
Nästa gång ska jag be honom att prata på svenska även om jag prata på engelska. Så kommer det att bli lättare att prata på svenska.
Jag gick en kort promenad med Erik. Det var så fint att jag ville promenera hem. Jag gick till Narodni Divadlo, sen till Mustek (där jag köpte en smazeny syr till middag), sen till Letna park, och sen hem. Det tog ungefär två timmar och det var fint.
På kvällen pratade jag med Peterz på nätet. Vi ska gå till parken idag. Vi vill prata lite svenska, men vi kan inte för mycket, för vår vän Eva kommer också att vara där, och hon talar inte svenska, bara tjeckiska, engelska, och spanska. Peterz tycker att det inte är rättvist att prata svenska om hon är där, och han har rätt.
No comments:
Post a Comment